En av anledningarna till att jag började med brittisk förebild till min modelljärnväg var att jag kände en viss lockelse till det
udda trevligt excentriska brittiska.
"Det är dimma över Engelska kanalen! Europa är isolerat!"
Tycker jag säger en hel del om det brittiska kynnet. För i vilket annat land skulle premiärministern i TV säga att en av hans ministrar dött en naturlig död. Detta med vetskapen att ministern hittades med en damstrumpa över huvudet och en apelsin i munnen på grund av någon form av
sexlek intressant hobby. Naturlig död för Eton pojkar kanske?
Nog om detta. Det som komplicerar brittisk modelljärnvägshobby är deras förmåga att blanda metriska mått med fot och tum i en samma tabell. För att ge ett exempel: den mest vanliga skalan i Storbritannien är 00 det vill säga 1/76. Eller som britterna uttrycker det: 4 mm på modellen motsvarar 1 fot i verkligheten. Detta betyder att standardrälsen som man köper är för smal med sin spårvidd om 16,5 mm. Lyckligtvis bryr sig inte britterna om detta, eller nästan alla britter, det finns de som är
modelljärnvägstalibaner ordentliga. Med enveten frenesi skapar dessa personer egen handlagd räls med spårvidden 18,83 mm, sällskapet heter
Scalefour society och kallar sin skala P4 eller S4.
Det är inte lätt att vara Gud över en värld som inte vet vilken skala de är i och än mindre vilken spårvidd de har på sin järnväg. Dessutom saknar de en plats att tillbe mig på. Men lugn, jag håller nu på att bygga ett bryggeri så de lättare skall kunna få kontakt med det spirituella. Stoffton Brewery är namnet på bryggeriet som just nu håller på att färdigställas, oerhört berömda för sin öl och maltmästaren Charles Hickory som drunknade i en av öltankarna. Det sägs att det är därför ölet har en viss smak av tweed.
kartongmodeller med viss finess.